Nu känns det som att jag har kommit hem! 
När jag klev av tåget i Stockholm och kände storstadspulsen som jag verkligen älskar så kändes det som hemma. 
(Förklaring: När jag bodde i Uppsala, de tre senaste åren var jag så mycket i Stockholm att det kändes som att komma hem när jag kom dit)
Men det är inte långt kvar nu till det riktiga "hemma". Först kommer Uppsala om inte så många minuter och sen är jag äntligen i Gävle.  

Det är lite komiskt med det här datumet. Det är nämligen exakt fyra månader sen som jag satte mig i bilen med pappa och Helena och körde ner till Växjö första gången. Kan ni tänka er att tiden gått så fort? Det har jag svårt att göra.